sophie

TISDAGSTANKAR I ETT ONSDAGSINLÄGG
Idag är det tisdag, vilket betyder att ännu en vecka kan strykas till det att min familj kommer över till mig och San Francisco. Och vet ni vad? Jag kan nu räkna de där jävla veckorna på en enda hand! Om fem små, snabba veckor får jag åka ut till Oakland Airport och krama om min familj igen. Lyckan på det! Det sprider ett glädjerus och smittar av sig på hela livet av att bara veta det. Att gå från hundranittiosju till trettiofyra dagar är lite sjukt, för jag kommer ihåg så väl när mamma berättade att de bokat flyget hit (Börjar ju också få lite panik och ångest över att jag inte fixat vår roadtrip än, men vad gör väl det). Det bästa är ju också att det kommer gå minst lika snabbt fram tills de kommer hit. Jag har endast två veckor kvar av barnens skola, en vecka med sommarskola och sedan åker vi till Colorado i tio dagar. Två små dagar efter att vi kommit hem så är det dags. Då är eliten tillsammans igen. Det, babes, är megalomaniabäst. 

Att det faktiskt sedan är tjugofem dagar med familjen, en vecka med Lydia och Olivia, ev vecka pre school start och sedan lära upp den nya au pairen innan jag lämnar au pair livet är sjukt det med. Fjorton små veckor kvar. Tre månader. Ojskibojski. Uppdaterar er hur det går med att kunna andas genom allt detta, förhoppningsvis hinner jag med det också.