sophie

FLIGHT NK872, OAKLAND AIRPORT - CHICAGO O'HARE: MAY, 23 2014
Att åka flygplan kan ju tyckas vara tråkigt. Tåg, buss, bil till flygplatsen. Boarding. Taxing. Take off och sen är det x antal för många timmar på en flygande tung metallsak som inte alls liknar en fågel och kan sluta sväva sådär närsomhelst. Hamnar man fel får man en stol som inte kan fällas bak. Största delen av allt man äger i en väska framför fötterna. Ännu mindre leg space än det som knappt finns. Att vara omringad av människor som hostar, snorar, dricker, äter illaluktande saker, människor som sover och snarkar och dregglar. Mmmm. Låtarna som är i offline mode på spotify är sönderspelade redan första kvarten. Plötsligt ligger mobilen på golvet. Under stolen framför. Bakom väskan som tar upp allt leg space. Samtidigt gråter ett barn ilsket, för en flygresa är ju inte komplett utan ett barn som ska tjuta högljutt under exakt hela turen. Tillslut ger man upp på livet och försöker sova ett tag. För det går absolut när man har hörproppar och en ögonmask. VIlket tur att man var så duktig att packa med det, i väskan man checkade in. Och det ligger ju i bagageutrymmet. 
 
Sen är det äntligen dags att gå av, och vilken otur att det alltid verkar vara något ljudlöst alarm som går varje gång man ska av ett flyg. För plötsligt glömmer alla allt mänskligt vett och börjar armbåga sig ner gången där alla på en och samma gång ska ta sig ut från sina säten. 
 
Det är samma process varje gång, aldrig lyckas någonting gå annorlunda. Men det är härligt ändå. Det är samma process som alltid leder till något nytt. Nytt ställe, nya människor och nya upplevelser. Vare sig det är resa hem eller bort, det finns alltid något nytt att komma fram till. Hur många gånger man än blir kvävd av dålig matlukt och tår som dör på grund av dålig blodcirkulation är det ändå något jag alltid njuter av. Tanken att något nytt och spännande väntar gör den här stressiga, äckliga, tråkiga processen magisk och helt jävla underbar. 
Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress